För en tids sedan läste jag en krönika på aftonbladet om vardagsdrickande, där krönikören kritiserade Sex and the City-filmerna väldigt angående drickandet i filmerna. Hittade inte krönikan nu när jag letade efter den, men i alla fall. Har börjat kolla på Skilda Världar (lite nostalgi) och där dricker de minst lika mycket som de gör i Sex and the City. Så fort någonting bra händer så dricks det och det ska firas. Haha, tycler det är så roligt bara att det inte togs upp då, men nu, i den här krönikan, var det som värsta dödssynden. xD

Denna bild var de första jag stötte på när jag gick in på blogg.se nu. Tycker all reklam pekar på hur mycket bättre vi måste få det. Ska vi inte hitta en livskamrat (eller bara någon att leka lite med), ska vi gå ner i vik,t ska vi inte gå ner i vikt så ska vi se yngre ut, ska i inte se yngre ut så ska vi vara sexiga för atthitta en livskamrat... listan kan göras längre. Dessa reklamer säger helt enkelt att vi inte duger. Vi duger inte om vi är singlar, om vi är lite överviktiga eller om vi ser ut att vara 30 när vi är så gamla. Helst ska vi alla se ut som 25 åriga, gifta kvinnor med slanka kroppar. Vad är detta?

Självklart finns det liknande reklamer för killar, jag säger inte att det bara är tjejer som "utsätts" för detta, men eftersom jag själv är tjej så lägger jag märke till dessa reklamer. Det är inte konstigt att vi har (både killar som tjejer) så mycket press på oss att vara perfekta. Det är ju vad allt handlar om, eller?

Reklam är ju till för att marknadsföra vad det nu är man vill marknasföra, right? Men hur har man då tänkt i den här reklamen för SJ?

Som sagt, det är till för att marknadsföra sig. Men jag tycker inte att SJ får sig själva att se speciellt bra ut i den här reklamen (eller de andra med samma stuk). Att visa hur "personalen" skäms över sitt jobb är kanske inte det bästa. Jag hade ju inte viljat åka med dem (om jag inte vart absolut tvungen) och absolut inte jobba där efter den här reklamen. . .

Jag Älskar felsms.com, det är roligt, pinsamt, makalöst, klantigt... ja. Det är otroligt helt enkelt. Men någonting jag avskyr, det är inte bara när det uppenbarar sig där, utan över huvud taget, är otrohet. Jag har aldrig blivit utsatt för det (vad jag vet) och har aldrig varit otrogen själv. Men jag förstår inte hur man kan göra så mot en annan människa, och speciellt inte en person som man säger sig älska

Läste ett felsms nyligen där en kvinna berättar att hon precis haft ett bråk med sin man för att han anklagare henne för att vara otrogen då han var väldigt svarsjuk av sig. Såhär såg det ut:

---

Till: Min man
Sms: Jag kommer över till dig om ett tag. Vi har bråkat hemma. Har är så svart sjuk så att man blir galen. Han tror att jag ligger med alla. Fast det är bara dig :P  Tänk om han visste.
Svar: Ok. Nu vet jag.

Förklaring: Min man var jobbig som 17 där när han misstänkte att jag var otrogen hela tiden. Ja jag hade en älskare men den visste han inte om så den misstänkte han aldrig. Men det var jobbigt och leva med honom. Kanske därför jag var otrogen. Men det tänkte han aldrig på. Han kunde bara tänka på sig själv.

---

Jag tycker såhär: Har man problem i sitt förhållande så ta tag i det! Gå inte till någon annan förrän man har tagit slut på sitt pågående förhållande. Fine, får man känslor för någon annan under tiden man har ett förhållande så kan man inte rå för känslorna - men man kan rå för sina handlingar! Blir så himla arg och ledsen när jag läser felsms om otrohet.

Det är roligt när någon skickat ett porrigt sms till sina föräldrar som var menat till sin partner eller när tonåringar (fan vad gammal jag låter) skickar sms om sitt alkoholdrickande till föräldrarna. Men inte fan är det kul att läsa hur någon fått redan på att han/hon blivit bedragen!

Nej fy! Hjärnan är alldeles för geggig för att kunna koncentrera mig på en bok jag inte är intresserad av. Hatar när man får böcker man måste läsa. Det tappar lusten helt och hållet. Och det är en av anledningarna till varför jag kommit fram till att svensklärare inte är något för mig. Jag skulle aldrig kunna tvinga en elev att läsa någonting han eller hon verkligen inte vill. Och nu när det pratas om att man ska ha en lista på de böcker eleverna ska läsa kommer ännu färre ungdomar vilja läsa.

Jag har börjat på en lista med böcker jag måste läsa  men det är böcker jag vill läsa. Vet att det finns otroligt mycket fler böcker än de jag skrivit upp, men kommer inte på några fler just nu. Hehe.

Just nu under bokrean vore det ju ett perfekt tillfälle att köpa massa böcker man vill ha. Men jag måste säga att jag hellre lånar böcker. De böcker jag kan tänka mig köpa skulle nog vara receptböcker, eller serier. En bokserie jag vill ha är Jan Guillous Arn-böcker, Härskarringentriologin, Läckbergs böcker. Typ. Sen hade det ju inte sett helt fel ut att ha ett hyllplan med chick-lit med. Får väl se vad som händer i framtiden.

Somnade när jag skulle se på Greta, så jag får kolla senare igen. Eller imorgon.

Just nu tittar jag på Familjen Annorlunda, har jag fattat det rätt när jag säger att det handlar om familjer med många barn? I alla fall är det en familj som har sju stycken bar varav fyra av dem är små nog att sitta i vagn. Det åker i dagen avsnitt till Gekås i Ullared. Fine att det är ett billigt och bra ställe, men hur kan man frivilligt vilja åka dit med sju stycken små barn? Asså, det tog 12 meter och det var kaos hos dem. Förstår man inte att det inte funkar att vara i så pass stora varuhus med så mycket folk som det är. Jisses!! Men de får all cred för att våga försöka!

Apropå Ullared, jag måste också dit snart. Har massor jag måste ha! :P Hehe

Hur många av er är noga med källsortering?

Jag kan säga med en gång att jag inte är speciellt bra på det. Och fram till idag har det varit någonting jag önskat jag var bättre på. Föreläsningen idag hadnlade nämligen om miljömyter, varpå källsortering är en av de största miljömyterna vi har.

Det enda vi egentligen ska sortera ut från reseten av soporna är konservburkar, alimuniumburkar och PET-flaskor. Duktiga Sverige som källsorterar så bra till vilken nytta? Jo för att företagen som kör runt våra plastflaskor och grejer för att tjäna pengar. Det mest miljövänliga egentligen är att slänga allt i samma tunna för att sedan bränna det (förutom konservburkar, alimuniumburkar och PET-flaskor då). Och det enda vi kan återvinna i plast och papper och sådant är energin. Rent kemiskt kan man inte smälta ner ex. en ketchupflaska för att sedan göra en ny.

Det är väldigt kort om det dock. Men ändå. Jag blev ganska ställd ändå. Så jag ska från och med nu inte bry mig om källsortering.

Har kollat hela tiden sedan jag skrev det förra inlägget. Men inte blir jag klokare för det. Eller jo lite, men inte så jag vet hur det kommer att bli. Det finns ett universitet i Kalmar som kändes ganska intressant, så jag mejlade och frågade hur det funkade med byte och så, vi får väl se när ajg får svar. Bör ju komma någon gång i veckan som kommer.

Dock är jag lite rädd för hur mamma och pappa ska reagera. Det blev väldigt starka reaktioner när lillebror började prata om att flytta och mamma speciellt, säger ofta att det vore jättebra om jag tog mig igenom utbildningen utan att behöva ta några lån. Vilket jag håller med om, men att bo hemma tills jag är 24 är ingen lockande tanke heller.

Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen. Jag måste verkligen komma bort! Jag vantrivs till och med hemma nu merna. Eller vantrivs är väl lite att ta i, men jag vill bort! Jag behöver det! Så i torsdags var D här och han berättade att han får sin lägenhet 1 januari nästa år (Eller vår lägenhet som han sa). Vi pratade lite fram och tillbaka om det så sa han att jag kan ju flytta till honom, jo visst kan jag det - om fem år! Med tanke på skolan och att utbildningen är på fem år så funkar det inte så lätt. Men då sa han att jag kan ju kolla på skolor i närheten av Västervik. Vet inte alls vad som finns där och hur lätt jag kan byta nu med den nya skolreformen. Men det är ju värt att kolla. Det enda jag då funderar på är hur sugen jag är på att ta lån... det blir ett ganska saftigt lån (i längden) om jag ska ha det över 4 år. Hmmm...

Men det är definitivt något jag ska kolla vidare på. I värsta fall får jag kolla hur det blir om man tar ett studiefritt år och att jag tar det om 1,5 år eller så. Hjälp... ska jag behöva stå ut så länge då? :O

Snart blir det att nanaa, men först tyckte jag att jag skulle skriva lite. Såg nyss på ett program om barn med olika "bokstavskombinationer" (typ ADHA, ADD och så vidare). Det känns hemskt att skriva det så, men jag kom inte på någonting bättre för att man skulle förstå. Det var äldigt intressant måste jag säga, speciellt med tanke på att det finns risk att mina barn kommer att få någonting sådant. Det skrämmer mig inte, för jag vet att vi kommer klalra det. Men det är alltid bra att veta lite om det i alla fall.

Det som i programmet gjorde mig arg var dock att alla läkare (detta var typ i USA) typ proppade i ungarna massa piller. Jag menar, det var en tio-åring som typ käkade fem olika piller - dagligen. En sex-åring som fick en ökning av sina mediciner. Och båda misstänktes ha ADHD. Hur vet dom att det inte är så att dessa bara är lite barnsligare än andra barn, varför måste de få stämpeln "ADHD" så? Sex.åringen var dessutom väldigt dålig förlorare och då menade läkarna på att han hade något tvångssyndrom - han lät inte värre än min sex-åriga kusin när han förlorar.

Vi människor är besatta av att sätta folk i olika fack, ge dem stämplar och placera dem där de hör hemma. Varför inte bara aceptera varanda för dem vi är och låta bli att stämpla folk så otroligt. För vi vet alla - när stämpeln väl är där är den svår att bli av med!

Min pojkvän är praktexemplet på det! Vi träffades i högstadet där han ansågs vara en av de jobbigare eleverna och en "bad boy" i benämnelsen att han lekte runt med tjejer och körde sitt eget race. Vilket ett par så kallade vänner utnyttjade då vi ble tillsammans i sjuan, de kom till mig och sa att han bara hade utnyttjat mig. Nu när vi blev tillsammans för 8 månader sedan var det folk som fortfarande trodde det och trodde att han skulle "utnyttja" mig igen.

Så ad jag vill ha sagt egentligen är: Sluta stämpla folk! Visst, det finns folk med olika sjukdommar, men bara för att någon har Autism betyder inte det att den perosnen är mindre värd. Ingen ser ju ner på mig för att jag är förkyld.

Just nu är det många tankar som snurrar. Tankar om livet. Har precis börjat läsa en bok som heter Jag vill inte dö jag vill bara inte leva som är skriven av Ann Heberlein. Hon skriver om sig själv och hur hon hanterar vardagen med ständig ångest och viljan att inte leva längre, hon lider av en psykisk sjukdom som heter bipolär typ 2. Och det är så jag känner många gånger, jag har dock inte alls samma sorts ångest som hon beskriver att hon har och definitivt inte den sjukdomen.

Men många gånger vill jag inte leva. Och det var därför jag avslutade min förra blogg. Det kändes som att det kom alldeles för mycket av oviljan till livet i den. Men aldrig att jag någonsin skulle våga eller vilja ta livet av mig. Aldrig!

En annan sak som jag funderat på är om jag ska öppna upp mig lite, berätta mer om mig själv och min bakgrund. Varför jag är som jag är liksom. Frågan är om ni skulle orka läsa, frågan är om ni skulle tycka synd om mig (vilket jag inte är ute efter) eller om ni kommer tänka att jag bara är ute efter uppmärksamhet. Jag vet inte, ni får avgöra. Vill ni veta mer?

För att svara på förra kommentaren från Thomas - Det var inte frågan om han skulle dö eller inte, det var bara någonting som slog mig och att jag i så fall inte skulle våga göra den.  ^^

---

Politik... Smaka på ordet pol-i-tik. Precis som att en tik skulle ha olika poler. xD Nej skämt å sido.

Men det är i alla fall det ordet som är på folks läppar just nu. Är det bra eller dåligt att SD är inne i riksdagen? Vågar jag säga vad jag tycker om jag är folkpartist? Vågar jag säga vad jag tycker om jag är vänsterpartist?

Det var faktiskt en tjej som sa så på bussen idag "Jag är på en allmänplats och vet inte om jag vågar säga vad jag tycker här, kanske är det någon som blir arg". Man hör i skolan hur folk blir rent ut sagt arga när de pratar om vad som hänt nu under valet.

Och där håller jag med! Tänker inte säga vad jag tycker är fel förutom att jag tycker det är hemskt att SD är i riksdagen, men ändå. . .