Fy helvete vilken natt! Den har varit allt annat än rolig kan jag ju tala om! Somnade sent och sov jätteoroligt. Varför detta? Jo nu har ångesten inför hösten kommit på allvar. Jag vill bara få antagningen överstökad så jag vet vad som händer, eller inte händer. Det är så vansinnigt mycket tankar som snurrar och jag vet varken ut eller in, Och tankarna gäller inte bara hösten och vad jag ska göra utan allt.

 

Det kanske inte är jätteintressant för er andra, men igår slog det mig att detta är den längsta singelperioden jag haft sedan jag var 15. Sedan jag var 15 år har jag haft 4 riktiga förhållanden och dessa  har avslutats och påbörjats  tillräckligt ofta för att det inte ska ha blivit mer än ett drygt halvår i mellan. That is like insane! Och det är klart det är asgött att inte ha någon man måste anpassa dig för på det viset, men samtidigt är det ju  en hel del som jag saknar med att ha ett förhållande. Eller ja, jag saknar att ha ett förhållande. Men det måste vara med rätt kille, och jag vet att han finns där ute - någonstans. Frågan är bara var och när.